Pälsindustrin
Sanningen bakom pälsindustrin är mer fasansfull än de flesta människor kan föreställa sig. De djur som föds upp för att bli päls lever i små små burar med gallerbotten utan sysselsättning. De blir så stressade att de ofta börjar gnaga på sig själva och utföra olika sorters stereotypa beteenden. Även i Sverige har vi så dåliga djurskyddslagar att minkarna lever under tortyrliknande förhållanden. Läs mer hos Djurrättsalliansen. På pälsdjursfarmari Kina flås många djur levande för att det ibland anses mer effektivt. Läs mer om de kinesiska pälsdjursfarmarna hos PETA.
En vanlig pälsdetalj man ser ute på stan finns på Canada Goose- jackor. Pälsen kommer från prärievargar i Kanada. (Prärievargar är mycket lika hundar). De fångas med bensaxar som är mycket grymt och plågsamt för djuren. När djuret trampar på bensaxen smäller den igen och käftarna rakt in i djurets ben. Djuren kämpar desperat för att komma tillbaka till sina ungar att de försöker vrida eller bita av sig benet. De kan också bita i fällan tills de har gnagt sönder sina tänder och käkben. Det kan ta dagar innan jägaren kommer för att döda djuren. Majoriteten av alla djur som fastnar i fällorna är andra djur som inte används till pälsindustrin. Läs mer på Antifursociety, .
Dun
Dun från gäss som används för att göra täcken och dunjackor lider också mycket. Det har även blivit känt att många av gässen plockas levande. Läs mer.
Ull / Ylle
Ylle i Australien tillverkas på bekostnad av många får som får lida enormt mycket. Läs mer hos PETA. Den vanligaste fårrasen Merinofåret är framavlad med mycket djupa hudveck, för att få ut så mycket ull som möjligt. Detta innebär ofta värmeöverslag för djuren med all ull på kroppen. Det samlas mycket fukt i vecken, särskilt i fårets bakdel. Detta drar åt sig skadeinsekter som lägger ägg. För att förhindra detta utför man så kallad mulesing på lammen där man spänner fast djuren och skär av hudstycken på bakdelen, i regel helt utan bedövning. Över 20 miljoner lamm utsätts för mulesing i Australien varje år. Läs mer hos Djurens rätt.
Skillnaden på ylle och ull: Ylle är tyget och ullen är råmaterialet.
Angora
Angora som används i kläder innebär ett fasansfullt liv för angorakaninerna. Pälsen slits bort för hand från kaninerna medan de är fastbundna, så att de skriker av smärta. Sedan lämnas de ensamma och chockade i små smutsiga burar, tills pälsen vuxit ut igen tre månader senare. Då slits pälsen av igen. Så tvingas kaninerna leva i upp till fem år, innan de anses uttjänta och dödas. En hel del av den här kinesiska angoraullen kan hamna i EU-länder. Även angorakläder som säljs i Sverige kan ha inneburit ett svårt lidande för kaniner. Det är oerhört svårt att veta vad som döljer sig bakom eventuella märkningar. Djurens Rätt uppmanar därför svenska konsumenter att inte köpa någon angoraull alls. Läs mer hos Djurens rätt.
